fredag 17 februari 2012

Hur läser man en text och ger respons på den?

Att få sin text läst och kommenterad av någon annan är en ovärderlig hjälp när man vill utveckla sitt skrivande, men det är inte bara författaren till texten som har något att lära av det. Det kan ibland vara lättare att lära av respons på någon annans text, då det är lättare att se och ta till sig textkritik om det inte rör en själv. Ofta handlar textanalysen om generella problem/frågeställningar, som många känner igen sig i.

Nedan följer ett förslag på hur man kan lägga upp sin läsning av andras texter och förslag på frågor man kan ställa sig under läsningen.

En första läsning:
När du ger respons: börja med att berätta om din läsupplevelse, säg någon om helheten och ditt huvudintryck. För författaren är det viktigt att höra hur texten uppfattas. Fundera över författarens avsikt och leta reda på textens förtjänster, samt ge förslag på förbättringar.

Fördjupad närläsning:

  • Helhet
Vad handlade texten om - sammanfatta kort. Var utspelar det sig? Vad får man veta? Vem handlar det om? 

  • Ingress/öppning
Drar texten direkt in läsaren? Värmer skribenten upp först - vad händer om man stryker de första meningarna?

  • Framåtrörelse
Vad driver texten framåt? Finns det några drivande meningar? Var stoppas läsaren upp? Håller texten tempot? Var sackar den, var lyfter den?

  • Disposition
Hänger berättelsen ihop? Hur har författaren valt att disponera texten? Varför? Är texten logiskt uppbyggd med tanke på avsikten? Kommer händelserna i rätt följd? Vill man hela tiden fortsätta att läsa/undrar man vad som ska hända?

  • Språket
Hur ser språkbilden ut? Korta eller långa meningar? avhuggna/böljande meningar? Finns det återkommande kommateringar och skrivfel? Upprepade syftningsfel och svårtydda meningar? Finns det metaforer i texten som är originella/slitna? Finns nya ord? Använder skribenten sina olika sinnen? Felaktiga/medvetna tempusbyten? Vilket tempus; presens/imperfekt; för- och nackdelar? Hur samtalar författarens språkval ned historien? Tidsmarkörer? Hur talar de olika personerna?
  • Miljöskildringen (plats och tid)
Vad får vi veta om miljön? Är den överlastad/för tunn? Är beskrivningarna unika för platsen/miljön? Tillför de berättelsen något? Förstärker den handlingen? Är miljöbeskrivningen levande? Behövs det mer/mindre miljö? Finns det brister/problem i miljön?

Att ta emot textrespons/textkritik
Att ta emot kritik handlar om att få respons på sin text och inte kritik på sin person. Det handlar om att få förslag på förbättringar och att man får en vink om vad läsaren/ den som ger responsen tycker har fungerat bra respektive sämre i texten. Vad man gör med responsen är upp till var och en och det finns inga rätt eller fel, däremot mycket som många uppfattar som bättre respektive sämre och en hel del beprövade knep inom skönlitteraturen som man faktiskt kan lära sig. Att diskutera texten, ta till sig kritiken och fundera över den är en bra strategi för att komma vidare och utveckla sitt skrivande.

Texten är skriven av Ylva Carlsdotter Wallin via Skrivarakademin, du kan läsa mer om Ylva och hennes skrivande på hennes hemsida.

Hur man ger och tar kritik

Den här texten fick jag när jag gick på en skrivarkurs på Skrivarakademin i Stockholm. Tänkte dela med mig av dessa kloka råd som Anki Carlsson har skrivit.

Att få kritik är inte alltid så roligt. Att ge kritik är inte heller det lättaste. Men om du som kritiker gör ditt jobb på ett bra sätt, om din kritik är konstruktiv kan kritiken faktiskt vara nyttig. Skribenten får svar på många frågor och hjälp på vägen i sitt skrivande.


Kritisera konstruktivt
Men konstruktiv kritik menas kritik där inte bara problem påvisas, utan också förslag på förbättringar. Försök att alltid ge förslag på förbättringar när du kritiserar. Detta är lärorikt både för dig och för personen som har skrivit texten. Tyvärr kan det vara lätt som kritiker att säga; "det här känns inte bra, men jag vet inte varför". Men detta är inte särskilt konstruktivt. Det hjälper inte skribenten. Ger du positiv kritik, säg inte bara att det är "bra" eller att texten är "fin". Försök att peka på en specifik formulering du gillar och varför. Det är både klurigt och svårt, men otroligt värdefullt!

Ta tid på dig
Det tar tid att göra bra textkritik. Tyvärr är det inte alltid man har så mycket tid på sig dock. Gör det bästa av situationen. Läs igenom texten så många gånger som möjligt. Kan du, så lägg också ifrån dig texten någon dag innan du tar upp den igen. På så sätt kommer du automatiskt att hitta nya infallsvinklar. Jobba proffsigt. Ta rollen som kritiker på allvar. Ett tips är att arbeta fram en metod för hur du ska angripa texten.

Själv gör jag så här:
Efter första genomläsningen av texten brukar jag snabbt anteckna mina första intryck. Det kan vara vaga känslor, textpartier som fångar mitt intresse lite extra, eller någonting som jag inte förstår eller tycker stämmer. Efter andra och tredje genomläsningen börjar jag kunna se helheten bättre. Jag får en bättre känsla av både vad berättelsen vill säga mig och på vilket sätt detta budskap kommer fram. Till slut sammanställer jag alltsammans och försöker också att samtidigt ge förslag på förändringar och förbättringar.

Anpassa kritiken efter situationen
Visst kan jag vara lite extra burdus i min kritik när texten är skriven av mina skrivarvänner. De känner mig och jag dem. Men jag tycker ände det är viktigt att inte ta i för mycket. Speciellt om texten tillhör en författare som inte är speciellt van vid att få sina alster kritiserade. Anpassa din kritik. Visa hänsyn. Det är inte meningen att skrämma människor och ta skrivarlusten ifrån dem.

Att ta kritik - texten är inte du
Visst är det oerhört svårt att ta emot kritik. De kan göra riktigt ont när någon verkar missförstå dig och din text. Texten kan nästan kännas som ett barn, men den är inte DU. Den har sitt eget liv. Det du skrev har nån annan människa nu läst och tolkat på sitt eget vis. Det kan kännas sorgligt att släppa sin text, men samtidigt lite spännande att se hur väl den klarar sig på egen hand. Se kritiktillfället som ett hjälpmedel för att utröna om texten funkar eller inte.

Du bestämmer
Kritiken är ingen lag. När din text blir kritiserad, ta till dig det som kan hjälpa dig att göra texten bättre. Strunta i resten. Kanske tycker du att kritiken bara kommer med nonsens. I så fall, notera vad som sägs, men välj själv hur mycket du vill följa kritikerns råd. Du har makten. Det är helt och hållet upp till dig hur mycket du vill ändra.

Välj dina kritiker
Vill du bara få lite beröm, vänd dig till mamma, mormor, bästisen eller någon annan som du vet alltid säger "bra" om dina texter. Vill du få hjälp med din text och ditt skrivande, vänd dig till en god läsare. En god läsare är ofta någon som själv skriver. Människor som förstår våndan och glädjen att skriva. De har själv tampats med liknande problem och förstår hantverket. Ett bra tips är skrivarkurser på eller utanför internet. Kolla också länkarna till de skrivarsidor jag själv besöker flitigast, under rubriken: "Skriv på nätet" på min formidabla skrivtipssida.

Adressen till Anki Carlssons hemsida är www.skrutt.se

Hur man formaterar sin text

Rubriken kan gärnas skrivas något större, 14 punkters textstorlek är lagom. Använd fet stil också om du vill.

Texten ska sedan skrivas i 12 punkter och med 1½ radavstånd så att texten blir lufftig och lättläst. Välj ett vanligt typsnitt så som Times New Roman. Välj marginaler så att det blir rak vänster och högermarginal. Börja alltid att skriva i vänster marginal.
  Varje gång du börjar skriva på en ny rad ska du göra ett indrag (alltså två mellanslag). En ny rad gör man för att markera en liten tids- eller rumsförskjutning, alltså en liten paus. Man gör också indrag vid dialog.
  "Man kan skriva dialog så här", sa flickan.
  - Men man kan också göra det så här, sa pojken.
  "Det här sättet är ganska bra att använda", sa flickan igen "eftersom då kan jag fortsätta att prata efter att berättaren har beskrivit vem som talar.
Tänk dock på att inte blanda dem båda sätten. Välj något av dem, antingen talstreck eller citationstecken!

Nytt stycke alltså när det blir en blankrad som här ovan används alltid när man vill skriva något helt nytt. Det kan t.ex. vara ett längre tidshopp, en ny plats, nytt perspektiv, ny synvinkel eller för att markera en lång pausering. 

Sidnumrering skrivs gärna längst ner i mitten av sidan.

Om du känner dig osäker på hur texten ska skrivas jämför gärna med en bok då. Slå upp en sida i en vanlig skönlitterär bok och se hur texten är formaterad.

Den dramaturgiska modellen

Den dramaturgiska modellen är en modell för hur ett drama byggs upp. Den byggs upp på ett spännande sätt för att fängsla publiken. Den dramaturgiska modellen kommer ursprungligen från det antika grekland och används än idag i mängder av filmer, böcker, spel, serietidningar, och teatrar. Här kommer dem olika delarna:

Anslag - Förväntningar väcks, huvudkonflikten anas, framåtrörelse.

Presentation - Huvudkaraktären presenteras, fakta och sammanhang mellan huvudpersonerna.

Fördjupning - Huvudpersonen och antagonisten preseteras mer djupgående t.ex deras drivkrafter, svaga och starka sidor m.m. Även konfliktens bakgrund utvecklas så att sympati eller avsky väcks.
 
Upptrappning - Temot ökar och konflikter trappas upp.

Klimax - Huvudkonflikten avgörs, det utlovade anslaget infrias, presentationen och fördjupningen bekräftas. Upptrappningen når sitt slut.

Avrudning - Läsarna får ta det av huvudpersonens känslor vinst eller förlust. Eventulla sidorkonflikter reds ut.

I slutet bör även berättelsens premiss avslöjas alltså det som var berättelsens budskap eller utgångspunkt tex. "brott lönar sig aldrig". 

Hur man skriver synopsis

En synopsis är en kortfattad beskrivning av vad berättelsen handlar om. Då tar man ta med början, mitten och slutet och så man får med det viktigaste i boken. Synopsisen skrivs då i olika stycken, ett stycke för varje del. En synopsis bör vara mellan 1-2 sidor.

En synopsis är kan också vara en kortfattad översikt av berättelsen. I den brukar man ha med några olika punkter som jag ska gå igenom här.


1. Beskriv själva handlingen.

2. Vilka är huvudpersonerna och bipersonerna? Beskriv dem, hur gamla är dem etc?

3. Under vilken tidsrymd utspelar sig berättelsen?

4. Finns det olika tidsplan? Olika perpektiv/ingångar?

5. Kan du beskriva några centrala höjdpunkter i romanen?

6. Hur ska romanens "dramaturgiska nedgångar" berättas?

7. Beskriv kortfattat tre eller fler scener ur romanen.