söndag 29 augusti 2010

Guide till skrivarböckernas djungel

Varför det är bra att läsa skrivarböcker
Otaliga gånger har jag läst  "läs massor av böcker" som råd till alla skribenter. Genom att läsa andra skönlitterära böcker får du stimulans, du får omedvetet bättre skriv- och språkkänsla och du blir inspirerad och får energi till ditt egna skrivande. Men för dig som är skribent räcker det inte där. Jag skulle även vilja rekommendera att läsa en hel del skrivarböcker också. Varför är du annars här på min blogg? Genom att läsa skrivarböcker lär du dig massor av knep hur du når ut till läsarna, hur du bygger trovärdiga karaktärer och miljöer, uppbyggnaden och strukturen av romaner och noveller och mycket, mycket mera. Det finns massor av olika skrivarböcker att använda vid sidan om sitt skrivande. Jag rekommenderar varmt att läsa någon eller några som man gillar.

Vilka böcker finns det då? 
 Lexikon är bra för dig som vill utöka ditt  ordförråd och få en bredare språkkänsla. Den "Svenska Akademiens ordbok" är ett riktigt bra ordlexikon för att slå upp ord och se deras betydelse. Tillsammans med ett synonymlexikon får du dessutom även en bredare språkkänsla och kan skriva olika typer av texter. För dig som vill skriva moderna och kanske lite mer ungdomligare texter finns även slanglexikon med massor av moderna ord som ersätter gamla ord.

Olika uppslagsverk är även bra att kika i för att ta reda på lite fakta kring det du söker. Ett uppslagsverk är en facklitterär genre vars innehåll består av en sammanfattning av mänsklig kunskap med artiklar i alfabetisk ordning. Nationalencyklopedin är vårt mest kända uppslagsverk.

Skrivarböcker innehåller författarskolor och skrivarguider och ger massor av nyttiga tips till alla skribenter. Något som alla skribenter bör ha i sin bokhylla.


Det finns massor av olika typer av böcker som kan vara bra att läsa för dig som tycker om att skriva. Det kan vara ordlexikon, synonymlexikon, svensk grammatik och skrivregler och handböcker i författarskap.

I min bokhylla finns följande böcker:
  • Skrivarkalendern 2007, Anna-Carin Collin
  • Konsten att vara kreativ - Julia Cameron, 2002
  • Rivas skrifter, David & Leigh Eddings, 1998
  • Handbok i svenska, Gösta Åberg, 2001
  • Nya författarskolan, Göran Hägg, 2004
  • Första hjälpen i svenska, Gösta Åberg, 2004
  • Skriv på!, Elizabeth George, 2004
  • Den unga författarens verktygslåda, Ralph Fletcher, 2006
  • Så skriver du romaner och noveller, Lars Åke Augustsson, 2009
  • Svenska skrivregler, Svenska Språknämnden, 2000
  • Hur ska det heta?, Gösta Åberg, 1994
  • Konsten att tala och skriva, Siv Strömquist, 2001 

    Rekommenderade böcker
    Här följer länkar med tips på bra böcker:

    http://www.sollentunaforfattarna.se/bockeromattskriva.htm
    http://bokmamman.blogspot.com/2007/12/bokmammans-lsta-skrivarbcker.html
    http://kreagrafen.wordpress.com/mina-bocker/andras-skrivarbocker/
    http://vittersblog.blogspot.com/2006/07/skrivarbcker.html

      lördag 28 augusti 2010

      Intriger

      Varför intriger behövs
      När du skriver en roman eller novell så behövs det intriger. Det är dem som får berättelsen att röra sig framåt, sätter historien i gungning, skapar riktning åt läsaren och som skapar spänning och läslust i din text. Intrigen handlar om vad personerna gör för att hantera situationen dem befinner sig i.

      Låt oss säga att du vill skriva en deckare. Den handlar då om ett mordfall som ska lösas av en detektiv.  Detektiven blir kär i offrets syster när han intervjuar henne. De bygger upp en relation till varandra under historiens gång. När sedan detektiven upptäcker att systern vänstrar med en av hans arbetskollegor blir detta en intrig i historien. Det dåliga kärlekslivet gör att detektiven får svårt att sova om nätterna och fokusera sig på arbetet. Detektiven hamnar i konflikt med chefen som då blir en ny intrig. Detektiven bestämmer sig för att koncentrera sig på arbetet men och får upp nya spår mördaren. Mördaren söker upp detektiven och mordhotar honom samt gör inbrott i hans lägenhet. Ex flickvännen tas tillfånga eftersom mördaren tror att dem är ett par och detektiven luras in i en katt och råtta lek där klockan tickar. Det går att bygga upp mycket intriger, titta på dokusåpor t.ex. dem innehåller hur mycket intriger som helst.

      Hur man håller läsaren engagerad
      Genom att ha med dramatiska intriger gör du läsaren engagerad. Ingen vill läsa en historia där inget händer. Det måste finnas en konflikt av något slag men också händelser som inträffar medan konflikten reds ut. Dessa händelser måste organiseras så att orsakssambanden betonas. Man kan likna intrigerna som dominobrickor. När den första brickan faller, alltså när den första intrigen inträffar, utlöser detta till att fler dominobrickor faller. Med andra ord händelsen ska utlösa en händelse som kommer inträffa efteråt. För att inte låsa fast sig i historien bör man hela tiden ge historien nya öppningar. Det gör du genom att skapa dramatiska frågor utan att ge dem något svar. Man kan också välja att berätta en del i en fråga men avslöja inte allt för då förlorar du mystiken. Du skapar spänning genom att bara ge halva avslöjanden. Spänningen kan komma av att vi vill veta vad som händer härnäst. Men mysteriet kan också handla om att varför något skedde. Ingredienserna mysterium, äventyr och psykologi kan blandas till båda en underhållande och meningsfull historia. Att skjuta upp avgörandet gör att spänningen stiger.  


      En annan viktig faktor i boken förutom intrigerna men som ändå berör spänningen i boken är nämligen levande karaktärer. Genom att skapa personer som känns levande för läsaren kommer du att skapa känslomässiga reaktioner och läsaren kommer vilja veta vad som händer romanpersonerna. Oavsett vad du utsätter dem för, litet som stort så blir det spännande för läsaren eftersom det finns personer som den bryr sig om.

      Sedan finns det klassiska sättet att hålla läsaren nyfiken; ge löften redan i början av historien. Det får förväntningarna att stegra under historiens gång. "Det vapen som beskrivs i början måste skjutas av i slutet".

      Ett klokt råd av T. Jefferson Parker:  
      "När jag kör fast i en historia betyder det att jag har spelat ut mina kort alltför tidigt." 

      Det här är något att tänka på när man ger ut information i boken. Om man avslöjar något allt för snabbt i historien kommer hela korthuset att falla samman.

      Spänningen behövs för att driva historien framåt men det är bra att fylla ut den med partier, stycken och kapitel med relativ harmoni. På så vis kan man variera tempot och fördjupa person- och miljöskildringar. När du då inte löser konflikten på en gång kommer kontrasten mot lugnet skapa ännu mer spänning. I verkligheten vill vi hjälpa varandra när vi är i svårigheter men som författare är det din skyldighet mot läsarna att dra ut på spänning så länge som möjligt.

      Olika intriger
      Det finns tre olika kategorier av intriger; person mot person, människa mot naturen och inre konflikt. Det är inte alls ovanligt att man blandar olika konflikter i en text.

      Person mot person är en kamp mellan olika starka personligheter. Ofta har man en person som försöker uppnå något (kallas för protagonisten, även hjälten) och en annan person som försöker stoppa honom (kallas för antagonisten eller skurken). Dessa konflikter finner man oftast i krigsskildringar, deckare, sagor och andra sorters berättelser.

      Människa mot naturen är intriger där människan utsätt för moder jords grymhet. Filmer som Twister, Hajen, Day after tomorrow m.m. är exempel på sådana filmer. "Dakota Dugout" av Ann Warren Turner skildrar nybyggarnas liv i Amerika, hur de kämpar mot torka, bränder, hetta och iskyla. I den här sortens konflikt får man inte bara se hur karaktärerna kämpar för sin överlevnad utan även hur de förändras som individer av alla utmaningar.

      Inre konflikt är en annan typ av intrig där karaktärerna försätts i situationer där de kanske måste fatta svåra beslut om vad som är rätt eller fel. Kanske försöker den svårt alkoholiserade karaktären hålla sig nykter, kanske kämpar en person för att hålla sin värdighet fastän hon fått sparken eller är mobbad. En konflikt måste inte ta form i yttre strider som i en biljakt, det kan även vara inre strider där t.ex. en cancersjuk patient kämpar mot sin sjukdom. Det här krävs dock att du har djup insikt i dina karaktärer så att du kan motivera deras tänkande och agerande.   

      Trovärdiga konflikter
      • Börja inte historien allt för långt ifrån konflikten, desto närmare du den desto fortare kommer du att fånga läsaren.
      • Sakta ner viktiga ögonblick. För att skapa spänning i sin text är det viktigt att man lägger fokus på intrigerna. Bygg upp dem till dramatiska scener med detaljer, dialoger och ett långsamt fokus på varje sekund.  
      • Lös inte konflikterna för lätt. "Charles Dickens" skrev en gång "Få dem att skratta, få dem att gråta, men framförallt, få dem att vänta."
      • Var försiktig med att låta historier sluta för abrupt eller för förutsägbart. Konflikten bör lösas på ett tillfredsställande sätt. Om du känner dig nöjd finns det goda chanser att även läsaren gör det. 
      • För att göra en sportslig konflikt spännande se till att båda tävlandena har chans att vinna. Ingen skulle tycka det var intressant att se en boxningsmatch mellan Rocky och killen som sitter i kassan på Konsum. Förutsättningen för att en konflikt ska vara spännande är att den äger rum mellan två jämstarka krafter. Men krafterna kan mätas på olika sätt. Listighet kan t.ex. övervinna styrka som i t.ex. bibelns David mot Goliat. 

      fredag 27 augusti 2010

      Olika genrer i litteraturens värld

      Vad genre är
      Genre betyder "sort" eller "typ" och kommer ursprungligen från det latinska ordet "genus" som betyder "klass, släkte, börd eller kön". Genre är en estetisk term, alltså ett konstnärligt uttryck för att kategorisera olika kulturella uttryckssätt så som film, litteratur, spel m.m.  

      Traditionella genrer
      Litteraturvetenskapen och poetiken delar traditionellt upp skönlitteraturen i tre genrer: lyrik, epik och dramatik.

      Lyrik utgörs ofta av korta koncentrerade poetiska texter som försöker förmedla en bild eller en känsla. Lyrik ger ofta en personlig känsla och riktas sällan till en större grupp. Det finns olika typer av lyrik; "bunden vers" innebär att versformen ska följa vissa regler så som haiku, metrisk vers och limerick. "Fri vers" är vers som kan vara helt eller delvis utan rim och meter. "Prosadikt" är ett kort prosastycke med vissa poetiska element som t.ex. rytm, allitteration, assonans osv.

      Epik kan ibland även kallat prosa och är den berättande genren. Hit räknas fiktiva texter alltså sånt som är påhittat och fantasi. Även icke-fiktiva berättande texter kan, med en episk framställning höra hit, alltså texter som är verkliga och verklighetsbaserade. Inom epik finns två undergenrer "roman" och "kortprosa". Inom roman finns mängder av olika typer av romaner man kan skriva; brevroman, dagboksroman, äventyrsroman, kriminalroman, thriller, historisk roman, kärleksroman, fantasiroman m.m. Romanen är den vanligaste genren som används. Kortprosa även kallad flash fiction är ett begrepp för att beskriva mycket korta noveller. Ingen exakt längd finns på dessa oftast är kortprosa stycken inte längre än 2000 ord. Till skillnad från en prosadikt är kortprosa en berättelse med händelser och personer med början och slut. Inom kortprosa finns olika typer av noveller att skriva; fabel, historia, krönika, legend, miniatyr, myt, novell, novellett, parabel, saga och skiss.

      Det finns fyra kategorier utifrån verkens längd; "roman", "kortroman", "långnovell" och" novell". Roman är en den populäraste formen inom skönlitteratur. Romaner publiceras vanligen som tryckta böcker som är indelade i kapitel eller delar. Romanen brukar skiljas från novellen genom dess längd, men det finns ingen exakt korrekt skillnad mellan dessa genrer. En roman brukar normalt ligga på mellan 200-300 sidor men det finns inga gränser utan kan överstiga till flera hundratals sidor. Kortromanen eller novella som det också kallas är ett litterärt format som ligger mellan romanen och novellen. En kortroman har samma uppbyggnad som en roman med kapitel eller olika delar men med betydligt färre sidor. En kortroman kan normalt ligga på mellan 50-100 sidor men även färre. Novell är en kort skönlitterär text. Skillnaden mellan en roman och en novell är inte bara storleken utan även ramen är annorlunda. I en novell tas bara en händelse upp i en snabb och spännande utveckling av en situation medan romanen har en lång utveckling av händelser och karaktärer. Om romanen ger en samlad tidsbild av ett samhällsliv eller av en persons hela utvecklingsgång så ger novellen ett intressant specialfall med redan färdiga karaktärer. Noveller har ingen standardlängd utan kan vara nånstans mellan 5-50 sidor. Med tanke på att novellerna är så korta kan man sätta ihop flera noveller till en bok. När det är samma författare som har skrivit novellerna heter det "novellsamling". Om man sätter ihop flera noveller som är skrivna kring samma tema men av olika författare kallas det för "antologi". Noveller som t.ex. skrivs i tidningar och som inte avslutas helt utan slutar med något spännande så man måste läsa nästan tidning för att se hur det går kallas för "följetong".


      Dramatik är en berättelse på prosa eller vers som följer en eller flera personer. Inom dramatik finns undergenren "komedi" och "tragedi" men med tiden har även fler undergenrer utvecklats så som "skräcklitteratur" och "romantik". 
      Två exempel på antologier. Båda är novellsamlingar skrivna av olika författare men i samma tema.


      De litterära genrerna
      De litterära genrerna kan delas in i innehåll (deckare, herderoman, kärleksroman) i form (roman, brevroman, novell), stil (magisk realism, humor), målgrupp (barnbok, ungdomsroman), upphovsman (arbetslitteratur), verklighetsförankring (nyckelroman, historisk roman), syfte (idéroman, underhållningslitteratur) m.m.